Gladhammars kyrka

Gladhammars kyrka – en vägkyrka öppen för besökare. Under 2020 var kyrkan öppen mellan 4 juli och 2 augusti kl. 11-00 – 16.00

Interiörbild från kyrkan med Torvaldssons Kristus.

År 1886 invigdes Gladhammars nya kyrka, som ligger öster om E22. Den ersatte en träkyrka från 1400-talet. Koret i den gamla kyrkan var byggt av sten och fick en tid fungera som gravkapell, men tre år senare revs allt det gamla. Församlingen anhöll hos myndigheterna att få ”sälja överflödiga och obrukbara inventarier”. Dessa bestod enligt skrivelsen av orgelverk, predikstol, en kista, två ekskåp, tre ljuskronor av mässing, diverse ljusstakar och ljuspipor, en stol samt ett bord. Mässingskronorna sattes dock upp i den nya, rundbyggda tegelkyrkan i nygotisk stil. Den skulpterade predikstolen hamnade på Länsmuséet i Kalmar.

Träskulptur bevarad från den gamla medeltida kyrkan, nådastol.

Träskulpturen är tillverkad under 1400-talets andra hälft i en regional verkstad. Dörrarna saknas liksom den Heliga Andes duva. Nu hade församlingen fått en ny rymlig kyrka, ljuset flödar från många rundbågade fönster under läktarna och från runda fönster över dessa, liksom från lanternintaket.

Kyrkan renoverades under sena 1990-talet och interiören fick en varm färgton som understryker de goda arkitektoniska kvalitéer i kyrkorummet som arkitekten vid Överintendentsämbetet Ernst Jacobsson, som var verksam under slutet av 1800-talet, ursprungligen hade valt. Thorvaldsens Kristusstaty avtecknar sig mot ett kor i ljusbrunt.

På kyrkogården utanför gravkapellet ligger nu en väldig griftehäll, vilken ”forslades Wagnevägen” fram mot Gladhammars kyrkoby. Till Werkebäck hade den kommit över Saltsjön med ett skepp. Ingen huggen häll fanns i socknen som i storlek och påkostnad kunde jämföras med denna – över tre alnar lång och två alnar bred som den var. Dessutom alldeles fullskriven med språk i majuskler på inte mindre än två främmande tungomål. Stenen tillhörde nämligen ingen mindre än den, i livstiden så märklige vallonen och bergsmannen Leonard Hosman, från ”Ambsterdam”, vilken jämte andra landsmän kommit till bygden och som den 30 aprilis anno 1640 insomnat på den gamla bergsmansgården ”Wahlesta”. I nära tjugo års tid hade han då handhaft och svarat för gruvdriften och bergverksrörelsen i sin helhet och under sjutton år av dessa ”commenderat på Gladhammars berg”, som utformningen i Kungens fullmakt av den 18 aprilis 1623 lyder: Ja, kyrkoherden den högvällärde herr Zacharias Retzius var den ende som kunde tyda hällen för sin församling och för de män som lade den på sin plats framme i golvet i den lilla träkyrkan från år 1163.

Leonard Hosmans gravhäll. Text om och teckning av gravhäll är hämtade från Erik Lehmans ”Pennorna” från 1951.

Det nuvarande gravkapellet, klätt med tjärade träspån, ligger på den äldsta kyrkans plats och har även fått dennas former och volymer. På vänster sida om gången, som leder fram till dörren, ligger Leonard Hosmans gravhäll från 1640.

Historik

”Berget” där nuvarande gravkapell ligger är med allra största säkerhet där den äldsta kyrkan legat. Enligt traditionen ska den kyrkan ha byggts 1163. Det årtalet ska ha varit inristat i en stock som hört till sakristian i den medeltida timrade kyrkan. Den kyrkan byggdes under 1400-talet eller möjligen under 1300-talet. Av teckningar från 1600-talet som visar den medeltida kyrkans utseende verkar det ha varit en knuttimrad och spånklädd kyrka av samma typ som Pelarne kyrka i Vimmerby kommun. Sakristian som låg på nordsidan, ska ha varit byggd av sten medan övriga kyrkan var byggd av trä. Vid kyrkan ska också en klockstapel ha funnits.

Nya kyrkan byggs

Beslut om nybyggnad av en kyrka togs 1873. Enligt protokollsanteckningar från kyrkostämmor ska en nybyggnad ha kommit på tal då biskopen i Linköpings stift varit på visitation. Biskopen ska ha funnit att kyrkan var för liten för församlingens storlek och påbjöd att en ny kyrka behövdes. Initiativtagare till nybygget var Emil Key på Sundsholm som förespråkade centralkyrkotanken. Bönderna i Lunds by avsatte mark till den nya platsen för kyrkan. Kyrkbygget påbörjade 1883 och kyrkan stod klar för invigning 31 oktober 1886. Arkitekten Ernst Jacobsson som varit i England hade där inspirerats av idén att material till kyrkobyggnationen skulle i möjligaste mån tas från orten. Kyrkans tak bärs upp av pelare i järn med zinkkapitäl, gjutna i Ankarsrum där även tornspiran samt den stora ljuskronan är gjuten. Kyrkan värmdes upp av fyra ugnar från Ankarsrum. Vid senaste renoveringen upptäcktes att det brunnit i kyrkan vid den plats där en av ugnarna stått. I ett protokoll från 1890-talet tackas församlingsbor för att ha ingripit och hjälpt till vid en brand i kyrkan. Tack vare detta kunde en katastrof undanröjas. Troligtvis uppkom branden i en av stockarna som var ingjutna i en skorsten till en av ugnarna.

Inventarier

Kristusstatyn i koret – Det är en kopia av Thorvaldsens Kristusstaty i Vårfrukyrkan i Köpenhamn gjord av Johannes Mölgaard. Det berättas att Thorvaldsens ursprungliga idé för statyn var att Jesus skulle rikta blicken mot skyn i bön för mänskligheten med uppsträckta armar. Thorvaldsen utformade statyn i gips och för att den skulle torka var dörren till ateljén där den gjordes tvungen att stå öppen. Nu bar det sig inte bättre än att vaktmästaren slog igen dörren av misstag och när Thorvaldsen kom morgonen därpå hade statyn ett helt annat utseende. De utsträckta armarna hade sänkt sig och huvudet var nedböjt. Efter att först förtvivlat betrakta statyn insåg Thorvaldsen att så måste Jesus framställas, en Jesus som möter människor med öppen famn.

Tavlor bredvid altarringen – tavlorna vid ömse sidor om altarringen skildrar några händelser ur den bibliska historien. Motiven är hämtade från illustrationer ur Gustave Dorés bibel (1865). Från vänster till höger: ”Jesus uppväcker Jairus dotter”, ”Lärjungarna möter Jesus på väg till Emmaus”, ”Jesus i Getsemane” och ”Jesus och den samaritiska kvinnan”.

Dopfunten – i röd kalksten med dekor av västornament är skänkt enligt inskriptionen av Måns Persson och Magdalena Herbst 1677. Den är huggen i Skänninges Stenhuggarverkstad. Dopskålen i barockstil är från 1600-talets senare del.

Nådastolen – beskrivning se ovan.

Epitafium över kyrkoherde Zacharias Benedictus Rezius – med fru och sex barn. Enligt inskriften avled hela hans familj år 1621 troligtvis i en och samma sjukdom.

Begravningsvapen över Axel SparreAxel Sparre var herre över Sundsholm (1654-1684). Axel Sparre var en svensk greve och militär. Han avancerade inom krigsmakten och var en av de som var med Karl XII i slaget vid Poltava 1709.  Därefter följde han Karl XII till Bender och förde där befälet över den svenska armén sedan Karl XII återvänt till Sverige.

16 mindre vapensköldar – på ömse sidor om entrédörren. Dessa anvapen ska ha kopplingar till Axel Sparres släkt. Vänster översta raden: Gyllenstierna, Trolle, Tott, Gylta. Vänster nedre raden: Gyllenstierna, Ribbing, Bielke, Gylta. Höger översta raden: Sparre, Vinge, Bese, Bååt. Höger nedre raden: Kagg, Posse, Stake, Krumme.

Comments are closed.