Gladhammars kyrka

Interiörbild från kyrkan med Torvaldssons Kristus.

År 1886 invigdes Gladhammars nya kyrka, som ligger öster om E22. Den ersatte en träkyrka från 1100-talet. Koret i den gamla kyrkan var byggt av sten och fick en tid fungera som gravkapell, men tre år senare revs allt det gamla. Församlingen anhöll hos myndigheterna att få ”sälja överflödiga och obrukbara inventarier”. Dessa bestod enligt skrivelsen av orgelverk, predikstol, en kista, två ekskåp, tre ljuskronor av mässing, diverse ljusstakar och ljuspipor, en stol samt ett bord. Mässingskronorna sattes dock upp i den nya, rundbyggda tegelkyrkan i nygotisk stil. Den skulpterade predikstolen hamnade på Länsmuséet i Kalmar.

Träskulptur bevarad från den gamla medeltida kyrkan, nådastol.

Träskulpturen är tillverkad under 1400-talets andra hälft i en regional verkstad. Dörrarna saknas liksom den Heliga Andes duva. Nu hade församlingen fått en ny rymlig kyrka, ljuset flödar från många rundbågade fönster under läktarna och från runda fönster över dessa, liksom från lanternintaket.

Kyrkan renoverades under sena 1990-talet och interiören fick en varm färgton som understryker de goda arkitektoniska kvalitéer i kyrkorummet som arkitekten vid Överintendentsämbetet Ernst Jacobsson, som var verksam under slutet av 1800-talet, ursprungligen hade valt. Thorvaldsens Kristusstaty avtecknar sig mot ett kor i ljusbrunt.

På kyrkogården utanför gravkapellet ligger nu en väldig griftehäll, vilken ”forslades Wagnevägen” fram mot Gladhammars kyrkoby. Till Werkebäck hade den kommit över Saltsjön med ett skepp. Ingen huggen häll fanns i socknen som i storlek och påkostnad kunde jämföras med denna – över tre alnar lång och två alnar bred som den var. Dessutom alldeles fullskriven med språk i majuskler på inte mindre än två främmande tungomål. Stenen tillhörde nämligen ingen mindre än den, i livstiden så märklige vallonen och bergsmannen Leonard Hosman, från ”Ambsterdam”, vilken jämte andra landsmän kommit till bygden och som den 30 aprilis anno 1640 insomnat på den gamla bergsmansgården ”Wahlesta”. I nära tjugo års tid hade han då handhaft och svarat för gruvdriften och bergverksrörelsen i sin helhet och under sjutton år av dessa ”commenderat på Gladhammars berg”, som utformningen i Kungens fullmakt av den 18 aprilis 1623 lyder: Ja, kyrkoherden den högvällärde herr Zacharias Retzius var den ende som kunde tyda hällen för sin församling och för de män som lade den på sin plats framme i golvet i den lilla träkyrkan från år 1163.

Leonard Hosmans gravhäll. Text om och teckning av gravhäll är hämtade från Erik Lehmans "Pennorna" från 1951.

Det nuvarande gravkapellet, klätt med tjärade träspån, ligger på den äldsta kyrkans plats och har även fått dennas former och volymer. På vänster sida om gången, som leder fram till dörren, ligger Leonard Hosmans gravhäll från 1640.

Comments are closed.